Vilka grönsaker kan stå kvar i landet över vintern?

Vilka grönsaker klarar vintern i landet?

Raderna för svartkål och de bladgrönsaker som kanske klarar sig gäller södra Sverige och kustlandet. I inre Norrland, där tjälen går djupt och kylan håller i sig i månader, är det grönkål, palsternacka, jordärtskocka, svartrot och piplök som är säkra. Resten är ett lotteri.

Hur kommer du åt palsternackan när marken har frusit?

Du gör det innan marken fryser, inte mitt i vintern. När marken fryser sitter rötterna fast, och en vecka med hård kyla räcker för att det ska bli omöjligt att gräva. Täck raden med 15 till 20 centimeter halm eller löv innan tjälen går i jorden. Lagret håller marken under öppen så länge vintern inte blir alltför hård, och ligger det snö ovanpå isolerar snön ännu bättre.

Stick ner pinnar i båda ändarna av raden innan du täcker. Den där halmrabatten ser ut som all annan snö en månad senare, och att gräva fel meter i djup snö är en sysselsättning man gör en gång.

Gräv med grep, inte spade. Palsternackan är lång och smal, och spaden kapar den mitt itu. Stick ner grepen en bit från roten och bänd, så kommer den upp hel.

Väntan lönar sig. Kylan får palsternackan att omvandla stärkelse till socker, och en rot som stått genom några frostnätter smakar sötare än samma rot i september. Det gäller rotpersiljan också.

Ta upp den sista palsternackan när marken tinar på våren och innan plantan börjar skjuta nya blad. Det är en tvåårig växt. Andra året lägger den all kraft på att blomma, och roten blir träig och oätlig på några veckor. I Skåne betyder det ofta mars, i Mälardalen april och i Norrland maj.

Varför ska morötterna upp?

Morötter tål frost. Jorden de står i skyddar dem, och en kall natt i oktober skadar dem inte. Problemet är resten av vintern.

Ett lager halm över en morotsrad är det bästa vinterbo en sork kan önska sig. Den gräver runt under halmen i skydd för katter och rovfåglar, och när du lyfter på täcket mitt i vintern hittar du rötter med tandmärken, eller bara hålet där de satt. I blöt lerjord tillkommer att jorden fryser och tinar om och om igen, och morötter som står i kall, vattensjuk jord ruttnar.

Ta upp dem innan tjälen kommer, skär av blasten en centimeter ovanför roten och lagra dem i en låda med sand eller lätt fuktig torvmull. Förvara dem strax över noll grader, mörkt och med lite fukt i luften. Dagens källare är för det mesta för varma och för torra. Har du ett ouppvärmt garage som håller sig frostfritt fungerar det bättre.

På lätt, väldränerad sandjord i Skåne och längs västkusten, där marken sällan fryser djupt, kan du göra som i England: skär av blasten, täck raden med halm och ta upp morötterna efter hand. Det fungerar så länge jorden inte blir vattensjuk och sorken inte hittar dit. Någon av de två brukar hitta dit.

Rödbetor, kålrot och rotselleri behandlar du på samma sätt som morötter i lagret. Rödbetan är den som tål minst kyla av dem, så ta upp den först.

Purjolöken som frusit fast

Purjolök ser eländig ut efter en ordentlig frostnatt. Bladen hänger och blir grå. Den hämtar sig, och den växer långsamt vidare hela vintern så fort temperaturen tillåter.

Det är vintersorterna som klarar det. Du känner igen dem på de blågröna bladen, och på fröpåsen står det oftast vinterpurjolök eller vinterhärdig. De ljusgröna sommarsorterna klarar sämre kyla, så skörda dem först.

Har löken frusit fast, försök inte dra. Den går av, och resten sitter kvar i jorden. Skär av den vid jordytan i stället och låt roten vara. En frusen purjolök kan läggas direkt i grytan, eller skivas och frysas.

När dagarna blir långa på våren skjuter purjolöken blomstängel. Då blir mitten hård, så ta upp det som är kvar innan dess.

Grönkålen: nät, snö och när den är slut

Grönkålen är den mest vinterhärdiga grönsaken i landet och den du kan räkna med i hela Sverige. Plocka de nedre bladen och låt toppen stå kvar, så fortsätter den att ge.

Frusna blad går utmärkt att laga mat av. Plocka dem som de är, men böj dem inte när de är stelfrusna, för då spricker de. Lägg dem i kallt vatten en stund så tinar de.

Sätt nät runt raden eller bädden. Rådjur och harar letar efter just det gröna som sticker upp ur snön, och de tar en hel rad på en natt. Ett nät på stolpar håller hararna borta. Rådjuren kräver ett högre.

När våren kommer skjuter grönkålen blomskott. De smakar som späd broccoli och är för många den bästa delen av hela odlingen. När knopparna slår ut i gula blommor är plantan klar, och då drar du upp den.

Kan du så något på senhösten?

Palsternacka och persilja går att så sent på hösten, så att fröna ligger i jorden över vintern och gror så fort jorden värms upp på våren. Båda gror långsamt, och en höstsådd vinner flera veckor.

Tricket är att så när jorden är så kall att fröna inte hinner gro före vintern. Sår du för tidigt gror de, och de små plantorna dör i kylan. Vänta tills tjälen precis ska till att gå i marken. Det kräver lätt, sandig jord. I sur lerjord ruttnar fröna innan våren kommer. Täck sådden med halm eller torra löv efteråt, och vattna inte.

Vad gör du med den tomma jorden?

Täck den. En bar jord över vintern slås igen av regnet, näringen sköljs ner där rötterna inte når den, och på våren har ytan blivit en skorpa. Lägg fem till tio centimeter löv över bäddarna, eller halvfärdig kompost. Maskarna drar ner det i jorden under vintern, och på våren krattar du undan det som är kvar och sår som vanligt.

Löven från gräsmattan gör störst nytta här, och hur du gör med resten står i artikeln om lövkompost.

Strunta i: Att gräva hela landet på hösten. Det bryter sönder jorden du byggt upp och väcker ogräsfrön som legat i djupet. Undantaget är styv lera, där tjälen gör jobbet åt dig: gräv upp den i grova kokor och låt frosten smula sönder dem under vintern.

På senhösten är det för sent att så gröngödsling i större delen av landet, eftersom plantorna inte hinner växa till sig före kylan. Planera in det till nästa säsong i stället, direkt efter att den tidiga potatisen eller ärtorna har skördats. Har du redan satt vitlök i en av bäddarna står det hur den ska ha det över vintern i artikeln om att plantera vitlök.

Vanliga frågor