När ska man börja mata fåglarna på vintern?

Börja när kylan kommer och maten i naturen tar slut, och fortsätt tills marken är bar på våren. I södra och mellersta Sverige brukar det betyda från mitten av november till slutet av april, och längre norrut börjar säsongen tidigare och slutar senare. Skalade solrosfrön och fett är det enda fåglarna egentligen behöver. Det som avgör om du hjälper dem eller skadar dem är hur ren mataren är, eftersom salmonella sprids just där många fåglar samlas.

Vad ska fåglarna ha?

Skalade solrosfrön äts av nästan alla arter vid matningen, och eftersom skalen redan är borta blir det inget skräp under mataren. Det betyder färre råttor, och det betyder att du inte har en svart matta av fröskal på gräsmattan i april.

Fett är den energitätaste maten du kan ge. Talg, kokosfett, smör eller margarin går lika bra, gärna smält och hällt i en halv kokosnöt. Talgbollar från affären fungerar, men de blir stenhårda i sträng kyla och fåglarna får knappt loss något. Smula sönder dem när det är som kallast.

Jordnötter lägger du i en nätmatare av metall, aldrig lösa. Rödhaken äter gärna smulorna som ramlar ner.

Billiga fröblandningar består ofta mest av vete och havre, och det kastar fåglarna ut ur mataren för att komma åt solrosfröna. Lite salt är däremot inget problem. Saltat smör eller vanligt jordnötssmör gör ingen skada.

Varning: Klipp bort det gröna plastnätet runt talgbollarna innan du hänger upp dem, eller köp bollar utan nät. Fåglar fastnar med fötterna i det.

Hur undviker du att sprida salmonella?

Salmonella är den vanligaste sjukdomen vid fågelmatningar, och den slår till på vårvintern. Det är framför allt finkfåglarna som drabbas: domherre, grönsiska, gråsiska och grönfink. Smittan sprids med avföring som hamnar i maten, och det är därför ett fågelbord, där fåglarna står i maten, är sämre än en fröautomat där de bara når fröna genom ett hål.

Det här gör mest skillnad:

• Använd fröautomater och hängande matare i stället för öppna fågelbord.
• Lägg granris under mataren, så att fröna som ramlar ner hamnar utom räckhåll i stället för på bar mark där fåglarna äter av dem.
• Matar du på marken, byt plats ofta så att samma fläck inte används hela vintern.
• Gör ren utrustningen med varmt vatten och såpa, utomhus, och tvätta händerna efteråt. Katter kan också smittas.

En sjuk fågel sitter stilla och uppburrad och flyger inte iväg när du kommer nära. Ser du sådana fåglar vid mataren, gör ett uppehåll i matningen i minst tre veckor. Gör ren allt och börja sedan på ett nytt ställe. Hittar du flera döda fåglar på samma plats kan du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, på rapporteravilt.sva.se. Använd handskar om du tar i dem.

Gör det något om du slutar mata?

Nej. Fåglarna sitter inte och väntar vid en tom matare. Tar maten slut hos dig söker de sig till andra matplatser, och det finns hundratusentals hushåll i Sverige som matar fåglar på vintern. Du behöver inte ha dåligt samvete för att du bara matade några veckor eller åkte bort över jul.

Matningen gör ändå skillnad i stort. Den är en del av förklaringen till att koltrasten övervintrar i Sverige i allt större utsträckning, och att rödhakar chansar på att stanna kvar i Skåne.

Har du en matare igång i slutet av januari kan du vara med i BirdLife Sveriges räkning Vinterfåglar inpå knuten. Du räknar fåglarna vid din egen matning någon gång under räkningsdagarna och rapporterar det högsta antal av varje art som du ser samtidigt.